Genre med blandade känslor

Musik i all dess former väcker känslor hos människor, man väljer musik efter humöret och man har oftast en speciell genre som man föredrar lite mer än andra. Hårdrock och metal kan enkelt bli hatat av den lite äldre generationen medan man själv rynkade på näsan åt all 50-60 tals musik som föräldrarna spelade när man var ung, men hör man den idag så är det lätt att man sjunger med i de låtar som man kan. Det finns nästan alltid en genre som man absolut inte kan lyssna på och den som förmodligen är som allra mest avskydd är operan. Men avskydd kanske inte är rätt ord egentligen, missförstådd skulle nog jag välja att kalla den. Denna musik som integrerar en berättelse i musiken är förmodligen bland den bästa när det kommer till att förmedla känslor, det kanske inte är så konstigt när man tar sig en titt på hur bred operan egentligen är. Det finns tillexempel både kinesisk opera och västerländsk opera, dessa två skiljer sig ganska ordentligt från varandra.

Kinesisk opera

I den kinesiska musiken finns det en viktig genre som heter Xi-Qu, en musikstil som härstammar ända tillbaka till 1100 talet. Denna kinesiska opera integrerar många olika delar, kinesisk litteratur, drama, sång, instrumental musik, skådespelar talanger, dans, visuell konst och akrobatik. Det är inte så förvånande att detta är en av de absolut äldsta formerna av dramatisk konst i världen. På en scen hittar man skådespelare som komponerade av traditionella musikinstrument presenterar dialoger som är både vackert skrivna och har ett högt värde i litteraturen. Musiken som spelas kan låta något underligt för utlänningar, men jag tror knappast kineserna skulle tycka den svenska folkmusiken var så normal. För att kunna framföra den historien som är skriven på bästa sätt så bär skådespelarna olika typer av ansiktsmålningar, dessutom utförs spektakulär akrobatik som gör det hela till en väldigt märk värd föreställning att se.

Västerländskt drama

Jämförelsevis med denna är den västerländska operan en musikalisk konstform som uppfanns i västra Europa under 1500 talet, denna fortsatte man sedan utveckla fram tills på 1900 talet. Än idag är detta en av de stora genrerna vi har inom klassisk musik, här är det sången som är allra viktigast för att ge en så bra gestaltning som möjligt av de rörelser och känslor som karaktärerna har. I den traditionella operan utövar sångarna två olika typer av sång, recitativ sång som är en typ av talinspirerad stil, sen har vi ariorna som är en mer melodisk stil. Förutom bra själva musiken innehåller den västerländska operan drama, poesi och visuell konst. Det blir lite av en lugnare typ av musikal som är väldigt spännande och känslomässig att se på. Men det är lite med operan som man brukar säga, antingen hatar man den eller så älskar man den och oftast finns det inget mellanting på detta. Första gången jag såg opera live var det som en underbar känslomässig resa och för min del kommer musiken alltid finnas kvar där som något som påverkar mina känslor på ett fantastiskt sätt.