Starka upplevelser från musik – del 1

De upplevelser människor får i samband med musik som de lyssnar på ger nya insikter och nya möjligheter. En del kan känna det som om bandet eller artisten spelade musiken för just dem, eller att radion spelade upp en låt för just dem. Det kan vara bekräftelsen man vill ha, den där biten att man känner igen sig i musiken som är bland det allra viktigaste. Varför psykologer i allmänhet inte har ett större intresse för denna reaktion på musik är ett mysterium. Detta är något som skulle kunna användas för människor som mår dåligt tillexempel.

Bredare än språket

Dessa upplevelser inträffar inte så ofta dock, när man får lyssna på denna musik en gång till så blir reaktionen inte densamma. Trots detta så är vardagsmusiken en kraftkälla som kan påverka på väldigt många positiva sätt. Språket förmår bara uttrycka sig så långt, musiken kan däremot uttrycka mycket mer av vad man känner, tycker och tänker. Stephen Pinker, en evolutionspsykolog, ser musiken som en tillfällighet. Det är förmågor i en följd vilka utvecklades för andra funktioner. Det finns dock andra teorier om hur musiken har spelar en roll när det kommer till evolution. Det kan användas när det kommer till att attrahera en partner, eller när man ska stärka banden som finns inom en grupp.

Steven Pinker

En studie

Teorierna har dock någonting gemensamt, båda ser hur musiken har en förmåga att väcka känslor. Som en typ av pionjärinsats har två musikpsykologer, Patrik Juslin vid Uppsala universitet och Daniel Västfjäll från Göteborgs universitet, försökt vända på detta. Genom att försöka identifiera sju sätt som känslor väcks på med hjälp av musik har de inte bara sammanställt utan även omtolkat en internationell empirisk forskning. Denna är otroligt bred och rör inte bara musikpsykologi, utan även minnesforskning, antropologi, emotionspsykologi och biologi. Detta har se sedan sett till att komplettera med de fältstudier som de själva har gjort om musik i vardagen. I tidskriften Behavioral and Brain Sciences publicerades detta sedan.

Stigande pulsar

Dessa sju sätt som kroppen påverkas av musik är sådana som mer eller mindre faktiskt är distinkta hjärnfunktioner, sådana som inträder i olika steg av våra utvecklingsfaser. Man kan spela musik för ett foster i magen, detta påverkas av de plötsliga, starka och dissonanta ljud som spelas upp. Men ett snabbt tempo i musik är också något som kan påverka. Ett foster kan ge en lugn och härlig puls och en stilla aktivitet i magen medan lite snabbare musik framkallar en stigande puls och mer rörelser. Eftersom det rör sig om ett foster märker man hur väl musikens påverkan på kroppen är en reflex i det centrala nervsystemet, förändringarna påverkar hjärnstammen och de reaktioner som uppstår kan inte hjälpas. Men det är inte bara de ofrivilliga rörelserna som framkallas av musik, även känslor kan väckas och smitta av sig. Ett glatt humör kan man få från Mozarts musik tillexempel då det snabba tempot ger ett glatt intryck, men är det istället ett långsamt tempo med lågt tonläge och en låg ljudnivå så kan det istället ge ett sorgset intryck.